FAAAAN!!!!!!
Den här julen har nog vart den värsta..
Att inte kunna fira ordentligt..
Du har alltid funnits här, man visste att du var här på jorden.
Jag var inte duktig på att höra av mig till dig och det ångrar jag idag..
Men jag är glad att jag fick träffat dig en sista gång.. Att få dricka kaffe och prata med dig..
Du var en mycket klok man och du gav alltid så bra råd..
Men mest av allt var du en KÄMPE!
Du har haft så många motgångar i livet. Och du gav dig aldrig!
Du lät inte din sjukdom ta över ditt liv. Och du var alltid så positiv även i svåra stunder.
Tårarna bara rinner och jag vill skrika rakt ut!
Det gör så jävla ont!
Du finns inte mer här på jorden men du kommer ALLTID att finnas i mitt hjärta och i mina tankar..
Hälsa Mary-Anne, morfar och mormor!
Vi kommer att ses igen, det kan jag lova dig!
Vila i frid älskade morbror <3
Du är saknad!!!
Preben och jag, när jag var en liten bebis:
